tisdag 22 februari 2011

Rapport från Knudepunkt

När TTP utvecklade manifestet så framhöll vi våra spretiga intressen som en styrka. Jag berättade att jag är intresserad av relationen mellan spel och teater. I helgen var jag på det nordiska konventet Knudepunkt som i år hölls utanför Köpenhamn. Där samlas vi kring lajv, levande rollspel, som kommit att täcka in så mycket mer än vad det gjorde för femton år sedan. Det är lajvarrangörer, personer från teater/dans/performance, pedagoger och de med akademisk ingång till spel som alla samlas under subkulturell flagg där många lagt ner så mycket obetald tid på sitt intresse att det blivit deras expertområde.


Konventet består av föreläsningar, workshops och utvecklingsforum som deltagarna leder för varandra. Jag ledde med hjälp av Gabriel Widing(som på sin blogg gjort fin dokumentation från helgen) en workshop inspirerad av vår teaterhögskolas metodkitt. En vanlig struktur för lajv är en grupp spelarare som spelar sig igenom mer eller mindre improviserade händelseförlopp för att tillägna sig kunskap.


Vi använde oss av den slags "viljeimprovisationer" vi i TTP gjorde med LInda Ritzén under delkurs 2, eftersom de föreslår bra sätt att stanna i improviserade situationer. Vi gjorde scener och övningar i att sätta vilja och handlingar i centrum. Jag fick bra feed-back från deltagarna och fortsätter att fundera över vad tänkesättet innebär för de längre improvisationer utan publik som av rollspel består av.


Under konventet gjordes flera presentationer av spännande lajv som producerats under året . Ett exempel är det norska Mad about the boy som handlade om en grupp kvinnor i en framtid där alla män dött ut i en epedemi - utom en. Lajvet gjordes i två omgångar, dels ett spel med bara kvinnliga spelare och dels ett där både män och kvinnor kunde spela.


Ett annat lajv som gjorts under året är Level 5 som också var en performance av den amerikanska konstnären Brody Condon. Level 5 handlade om personers utveckling under en självhjälpskurs och undersökte metoder tagna från en kurs som hölls på 70-talet.




















Jag prövade också spelet Grand Mechanism som från början var en regelbaserad teaterföreställning som satts upp i Finland. Spelet använde sig av teatervärldens karriärshets och shakespearianska monologer för att berätta om maktstrukturer och behov av syndabockar i samhället. "The rules are simple: do what you need to do to stay in power, or just stay alive" Kul spel!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar