"Våra bräckliga konstverk till kunskap"
Fredrika Spindler är en filosof med kul perspektiv på kunskap. Hon är verksam vid Södertörns högkola i Stockholm och har skrivit en boken Nietzsche kropp, konst och kunskap utgiven på Glänta Produktion 2010. Spindler menar att det fina med kunskap är att den är beredd att omprövas. Har den blivit till sanning är den död. I boken använder hon Nietzsche för att filosofera kring det här på ett befriande sätt. All kunskap är konst. Kunskapens giltighet ökar när kunskapen växer. Flera perspektiv kan finnas parallellt och de behöver inte konkurrera. Kan vara intressant för oss när vi går in i uppsatsskrivandet! Några citat ut boken.
"Kunskapen är alltså möjlig endast om den håller själva livets mått, det vill säga accepterar sig själv som mångfaldig, sammansatt av förhållanden och krafter som ständigt skapar och upplöser sig själva. Att "kunna" innebär därmed att assimilera sig själv med världen, relatera till den och mäta sina krafter med den i varje ögonblick. Därmed blir det möjligt att förstå varför denna kunskap måste kallas tolkning, utvärdering och skapande." (s. 118)
"I nietzscheanska termer kan kunskapen inte vara annat än en konst, och konsten kan inte vara annat än just den här formen av kunskap." (s. 118)
"Mer än någon annan är Nietzsche medveten om att våra bräckliga konstverk till kunskap hela tiden tenderar att vilja avstanna och upphöja sig själva till eviga och fasta sanningar [...] Så snart en tanke eller en handling håller på att utfärda ett mått måste den därför överskrida sig själv, gå vidare, förbereda sig inför nästa sammandrabbning och omformulering. " (s. 119)
"Men denna vetskap som avgör var värdet ligger innebär också insikten om att alla sanningar just därför bär på sprickor så fort de uttalas, att ingenting är bräckligare än den tanke och akt som skapar [...] Den skapande tanken kan inte vara annat än en kritisk tanke, som ständigt måste ifrågasätta vad som motiverar den. " (s. 120)
Och ett par ord från Nietzschegubben själv.
"Livet har inte gjort mig besviken! Från år till år finner jag det tvärtom allt sannare, åtråvärdare och mer hemlighetsfullt[...]den tanken att den sanninssökande hade lov att betrakta livet som ett experiment - inte som en plikt, inte som en skickelse, inte som ett bedrägeri! …[...] "Livet ett medel till insikt" - med denna grundsats i hjärtat kan man leva inte bara ett tappert utan också ett glatt liv och skratta gott. " (s. 117, samma bok)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar