Teenage Riot
Ontroerend Goed (Belgien)
Pustervik, Göteborg oktober
Ontroerend Goed är en kaxig performancegrupp som tidigare bland annat satt upp föreställningar där publiken antingen spelar huvudrollen, eller får uppleva föreställningen från ett rullstolsperspektiv. Trots att jag har med mig denna information när jag bänkar mig i Pusterviks knarriga trärader så blir jag åter förvånad över deras djärvhet. I Teenage Riot, som utlovats handla om tonårigar, så är det verkliga tonåringar på scen. Livs levande. Jag slås över hur ovanligt det är. Större delen av föreställningen utspelar sig i en trälåda som står mitt på scenen även om skådespelarna då och då kommer ut och möter publiken, som annars följer dramatiken i lådan via en projektion på en av väggarna. Tonåringarna hoppar häftigt men smidigt mellan att vara subjekt och objekt. I scenen där en av tonåringarna gör en informationsvideo, tutorial, om hur man tillfredsställer en tjej, blir subjektet bortryckt när han i en mening blir avbruten med en kommentar om hur mycket finnar han har. När de spelar vuxna som har åsikter om vad de gör, vad de bör och hur de ser ut väcks mina minnen till liv. Precis så där var det, precis så där ÄR det.
När tonåringarna i slutscenen filmar publiken och kastar tomater på oss vuxna som inte kan finnas till nån hjälp när de blir gamla, ”för ni kommer ändå vara döda”, skvätter det tomatjuice på publiken och kritiken skär i hjärtat. Det här är för djävla bra och jag är djupt tacksam för att Ontroerend Goed tog tonåringarna på allvar. När jag vandrar hem tänker jag att jag längtar efter den dagen jag själv får en tonåring. En tanke jag aldrig tänkt förr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar