torsdag 25 november 2010

En helkväll med Skånes Dansteater

Hemma Hos

Skånes Dansteater

Skånes Dansteater, Malmö


Hemma hos är en lite annorlunda dansföreställning så till vida att den till viss del är interaktiv, publiken bjuds helt enkelt hem till Skånes Dansteater och får ta del av de tre styckena Small Acts av Ben Wright, From me to you… av Mari Brolin-Tani samt Kenneth Kvarnströms no-no. Detta år verkar det som om Skånes Dansteater valt att försöka tänka nytt I samband med firandet av sitt femtonårsjubileum. Dockplats 2010 var den gigantiska utomhusproduktion som verkligen startade detta firande och nu följer man upp med Hemma hos.

I Hemma hos visar sig nytänket främst I första delen av de tre, Small Acts, som närmast kan beskrivas som en interaktiv dansföreställning där publiken fritt kan röra sig mellan de olika rummen på Skånes Dansteater och själva välja hur de vill uppleva föreställningen. Inskrivet I detta finns det faktum att man kommer att missa saker då det dansas I flera olika rum samtidigt men också att föreställningen blir otroligt varierande då man kan återkomma flera kvällar och ändå se någonting nytt. Ben Wrights koreografi är lekfull och utforskande samtidigt som den är hela tiden förhåller sig till de rumsliga förutsättningar I vilka de för tillfället befinner sig. Det känns verkligen som om man är hemma hos Skånes Dansteater, man rör sig fritt mellan replokaler, kostymförråd och lagerutrymme, dansarna förhåller sig till publiken på ett genröst vis och guidar den vilsne med ett enkelt ”Follow me!” Howard Skemptons musik följer med betraktaren mellan de olika rummen och ramar in det hela mycket skickligt.

Marie Brolin-Tani är tillbaka på Skånes Dansteater som koreograf (hon var tidigare VD och konstnärlig ledare) och har med sig ett dynamiskt och finstämt stycke vid namn From me to you… Stycket skiljer sig markant ifrån Small ActsFrom me to you… är en suggestiv berättelse om avsked och närhet, detta är även Katarina Wallmos avskedsföreställning och tillägnas därför henne. De två dansarna Melody Putu och Katarina Wallmo förhåller sig till varandra på ett sätt som visar på stor tilltro och ömhet. Det blir snabbt tydligt att detta inte är den första föreställning de båda gör tillsammans. From me to you… blir en mycket vacker uppföljning till Small Acts där tempot vrids ner och nyanserna blir finare.

Avslutningsvis får vi se Skånes Dansteater som första svenska danskompani uppföra Kenneth Kvarnströms no-no. Stycket som först skapades för Helsinki Dance Company har fått en tung status inom den nordiska dansscenen, dock är detta första gången jag själv kommer I kontakt med verket. Koreografin går från lågmäld till uppskruvad men hela tiden fysisk, österländska influenser blandas nordiska och symboliken väger hela tiden tungt. Ändå har jag svårt att bli gripen, det blir för mycket, det blir för utdraget och det blir för pressat. no-no görs inte rättvisa som sista nummer av tre, även om det skulle kunna vara en naturlig kommentar till de två första så spricker det på vägen. Anspänningen blir för stor och det hela snubblar på mållinjen. Med detta sagt så är ändå no-no sevärd, men det skulle kunna vara så mycket mer än sevärt, föresättningarna finns där, men föreställningen faller på det grepp, mitt I mellan det stora och det småskaliga, som man väljer för uppsättningen. En extra eloge dock till Jens Sethzman för det fantastiska ljus som hjälper till att förstärka de olika nyanserna I koreografin.

Slutligen då, ska man gå och se Hema hos? Ja, jag tycker faktiskt det, om inte annat så för att få en bild av den verksamhet som Skånes Dansteater bedriver 2010. Även för den som inte är inbiten konsument av dansföreställningar har Hema hos någonting att erbjuda, inte minst får man se hur en Dansteater fungerar på insidan. Föreställningen hade kunnat vara fantastisk men sätter I viss mån krokben för sig själv på upploppet, dock är det klart sevärt och jag hoppas att jag blir hembjuden till Skånes Dansteater I många år till.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar