En reflektion från Teaterbiennalen i Gävle

Teaterbiennalen i Gävle 2011 är slut och jag tänkte att jag skulle försöka peka på några framträdande saker från veckan. En biennal är förresten en (konst)utställning som återkommer vartannat år (Källa: NE.se).

*Massor med bra teater
Det har funnits massor med bra teater att uppleva!

Och tyvärr en del mesiga seminarier, med lite för mycket snack och lite för få strategier om hur förändring kan åstadkommas. (Årets tema var just förändring.) Har suttit ner och lyssnat på mycket ord, ord ord ord.. I en traditionell föreläsningsform. Seminarieformen kan utvecklas.

* Vi har inte varit i Gävle
Vi har egentligen inte varit i Gävle. Vi har varit i Teatersverige. Vet fortfarande väldigt lite om Gävle och människor som bor där, har inte tittat på någon halmbock eller ens letat efter en. Utan har med fullspäckat schema sprungit mellan spännade föreställningar och seminarier, i lokaler som geografiskt bara råkar ligga Gälve. Att en av skolorna där många föreställningar spelades har estetiska programmet med inrikting cirkus och intag från hela landet (http://gymnasieskolan.gavle.se/vasaskolan/Program/Estetiska-programmet/) var t.ex. inte intressant nog för att involvera eleverna på något sätt i Biennalen. Synd.

* Tema FÖRLÄNGNING
En trend med långa föreställningar. Det verkar som att ju längre desto bättre. Snälla, komprimera tack! Oavsett hur bra en föreställningar är så är det inte kul längre när koncentrationen dör och det gör ont i kroppen.

Benny Fredriksson berättade för övrigt, som svar på varför han sätter upp så mycket klassiker, att han vill ha långa episka linjära verk. (Vilket dagens dramatiker enligt honom inte skriver och därför blir han tvungen att sätta upp klassiker) Läs gerillakritik från seminariet om repetoarval i inlägget nedan!

* Kroppar i och utanför rum
Enligt Tiina Rosenberg är teater kroppar som rör sig i rum. Vi har trängts med olika kroppar som rör sig i rum både på och utanför scenen. Uppfriskande.

Tack för det!

Vill du läsa mer om Teaterbiennalen 2011 gå in på hemsidan och läs mer om vilka föreställningar och workshops som spelades. Hemsida Teaterbiennalen i Gävle 2011: http://www.teaterbiennalen.se/hem/

Gerillakritik från Teaterbiennalen

Nu har gerillakritik skrivits på fyra programpunkter på Teaterbiennalen i Gävle. Det känns kul att gerillakritiken fick ett fint mottagande. Vi har pratat kritik med regissörer, kritiker, skådespelare och producenter och vi har skrivit och skrivit. Hoppas på mer sånt. Nu när vi tätt inpå kunnat testa olika skrivregler för olika programpunkter vill jag fortsätta skriva mer och med fler! Under Biennalen har det nämligen tydliggjorts att gerillakritik av föreställningar, till skillnad från vanlig "hederlig" kritik, inte skrivs för läsare i första hand. Den skrivs med fördel för de som samlas i textens tillblivande, för de som är där. Den är en metod för att sätta ord på och dela de tankar som pockar på i ögonblicket. Det är ett starkt förslag på hur teater kan använda internet.

Ni som trots allt är sugna på att se vad sessionerna genererat kan kolla in länkarna nedan.
Jag rekomenderar Timeslide-funktionen (knapp i höger hörn) i titanpad som fångar känslan av hur texten växer fram över tid.

Gerillakritik från Katitzi

Gerillakritik från chefsseminariet om repertoarval

Gerillakritik från seminariet om varumärke och teaterkonst

Gerillakritik från Ferdydurke

Institutet - WOMAN AND THE MYSTERY OF THE SPEAKING BODY: THEATRE AS AN EMBODIMENT OF THEORY

Foto: Jeannine Simon

Institutet, teatergruppen ifrån Malmö som lärde sig den hårda vägen att man inte får ha ambitioner som sträcker sig utanför staden bjöd den nionde maj in till något som de själva kallar ”lecture performance”. Lecture performance är som namnet antyder en hybrid mellan en föreläsning och en mer traditionell scenkonsthändelse.

Titeln för kvällen var: WOMAN AND THE MYSTERY OF THE SPEAKING BODY:

THEATRE AS AN EMBODIMENT OF THEORY. I denna föreställning (eller föreläsning eller föreläsningspeformanceföreställingibristpåettbättreordpåsvenska) tar man hjälp av Ervik Cevjan, doktorand ifrån Lunds Universitet som talar om Lacan och mannens konstruktion av kvinnan med mera. Samtidigt utför skådespelarna eller aktörerna (skådespelare känns inte korrekt i sammanhanget) handlingar, uppdrag som i viss mån tjänar som förkroppsligande av teorin.

Det intressanta med kvällen är inte så mycket resultatet av det ovan nämnda eller den eventuella undersökning som bedrivs. Istället är det formen ”lecture performance” som gör intryck. Man trampar upp en ny stig i denna form och detta koncept kan bli riktigt intressant med lite mer bearbetning, tid och erfarenhet. Än så länge märker man att Institutet inte riktigt har funnit sig tillrätta i formen, vilket är fullt naturligt eftersom det krävs både tid och reflektion för att bemästra ett område som detta.

Det bör dock betonas att detta inte heller avsåg att vara en slutgiltig produktion. Istället ombeds den nyfikne att ta sig till Inkonst i Malmö någon gång mellan den 8-10 december för att se produktionen i sin helhet. Under tiden kan det vara en god idé att läsa in sig på Lacan och börja bli bekväm med främmande människors beröring…

Mer om Institutet hittar du här!

Och för att fördriva tiden fram tills den 8 december så kan du alltid se vad som händer på inkonsts scener. Inkonst hemsida.